Efterat ar allting forsent. Efterat star en bla bil pa sned over vagen och en skrikande kvinna tar handen fran munnen och handen bloder. Efterat oppnar en man. en bildorr och forsoker sta pa benen fast han har ett hal av fasa inom sig. Efterat ligger nagra vita sockerbitar meningslost utstrodda i blod och grus och ett barn ligger ororligt pa magen med ansiktet hart pressat mot vagen. Efterat kommer tva bleka manniskor, som annu inte fatt dricka sitt kaffe, utspringande genom en grind och ser en syn pa vagen som de aldrig skall glomma. Ty det ar inte sant att tiden laker alla sar. Tiden

laker inte ett dodat barns sar och den laker mycket daligt smartan hos en mor, som glomt kopa socker och skickat sitt barn over vagen for att lana och lika daligt laker den angesten hos en en gang lycklig man som dodat det.

Ty den som har dodat ett barn aker inte till havet. Den som dodat ett barn aker langsamt hem under tystnad och bredvid sig har han en stum kvinna med ombunden hand och i alla byar som de passerar ser de inte en enda glad manniska. Alla, skuggor ar mycket morka och nar de skils ar det fortfarande under tystnad och mannen som dodat barnet vet att denna tystnad ar hans fiende och att han kommer att behova ar av sitt liv for att besegra den genom att skrika att det inte var hans fel. Men han vet att det ar logn och i sina natters drommar skall han i stallet onska att fa en enda minut av sitt liv tillbaka for att gora denna enda minut annorlunda.

Men sa obarmhartigt ar livet mot den som dodat ett barn att allting efterat ar for sent.

ANMARKNINGAR

1 skall de ta en roddtur nerfor an - они поплывут на лодке вниз по реке

2 en rod bensinpump - бензоколонка красного цвета

3 de nerskruvade rutorna - опущенные стекла (машины)

4 den blanka kofangaren har inga bucklor - на блестящем бампере нет никаких вмятин

5 nymornade manniskor - люди, только что вставшие с постели

6 mannen i bilen ser popplarna och de nytjarade telegrafstolparna skymta forbi - сидящий в машине мужчина видит, как мимо мелькают тополя и недавно просмоленные телеграфные столбы

7 han skulle inte kunna gora en geting fornar - он мухи не обидит (букв, осы)

OVNINGAR

1. Svara pa foljande fragor:

Pa vilken dag hander denna-sorgliga historia? I vilket arende springer barnet till sina grannar? Vad tanker det pa hela tiden? Ar mannen som skall doda ett barn ensam i sin bil? Vilka planer har han? Ar han lycklig? Hur kanner han sig efterat? Vad ar karakteristiskt for forfattarens satt att beratta?

2. Hitta pa orden av typ nyrik l texten.

3. Ge synonymer till foljande ord och uttryck:

en stig, att ta en roddtur, en kamera, att lana en bat, att fardas, att gora en geting fornar, att blunda, det ar logn

4. Oversatt foljande till ryska:

att skara gnolande upp brod; att lagga upp det nyskurna brodet pa ett fat; att hora genom de nerskruvade rutorna; ekan ligger uppdragen i graset; han ar fardigrakad; nymornade manniskor sitter i sina kok; livet ar sa obarmhartigt konstruerat; nagra sockerbitar inslagna i vitt papper; en skrikande kvinna; nagra sockerbitar ligger utstrodda i grus; tva manniskor kommer utspringande genom en grind; en kvinna med ombunden hand

5. Ange svenska motsvarigheter till foljande:

скоро зазвонят колокола; на заправочной станции; женщины, напевая, нарезают хлеб для завтрака; она зажмуривает глаза; ребенок стоит на коленях на диване и смотрит в окно; мужчина кричит ребенку, чтобы он поторопился; машина идет очень быстро; мужчина торопится к морю; машина стоит поперек шоссе; отец и мать выбегают из калитки; время залечивает все раны

Tage Danielsson SAGAN OM DEN RATTVISA GUDRUN

Det var en gang en flicka som aldrig hade mott den riktiga karleken, och darfor ville hon garna skiljas.

Det var sa med Gudrun, for hon hette Gudrun, att hon tyckte det var orattvist allting.1 Hon hade gift sig med en ingenjor som hon traffat pa Tempo,2 dar hon stod och salde husgerad av plast. De hade inga barn, och bada forvarvsarbetade. Gudrun gramde sig dagligen over alla orattvisor som vederfors henne i aktenskapet. Hon skulle kopa middagsmat och laga den, hon skulle sy i knappar i sin mans kavaj, hon skulle koka kaffet medan han sag pa TV, allt detta skulle hon gora, fast hon hade ett lika anstrangande arbete som han. Och det kan man ju halla med om att det verkar orattvist. Att hennes make for sin del satte i proppar, tvattade bilen och kopte ut pa systemet3 tankte hon inte sa mycket pa.

Na, den skilsmassan var latt att ordna, for ingen av dem trivdes egentligen hemma. Gudrun beslot i sitt stilla sinne att skulle hon nagonsin gifta sig igen sa skulle minsann allt ga rattvist till vaga.

En dag nar hon stod vid sin disk pa Tempo kom det fram en herre med fordelaktigt utseende och skulle kopa en bidet av plast. Han sag sa blyg och generad ut innan han klamde fram4 med sin bidet sa Gudrun blev riktigt fast vid honom. Och nar han dagen darpa kom tillbaka och kopte nagot sa onodigt som en plasthallare for tva tandborstar sa forstod Gudrun genast den symboliska inneborden av detta kop och visste att kanslorna var omsesidiga.

Gudrun och Albin, for han hette Albin, traffades en tid ganska ofta om kvallarna, och bada tyckte att nog skulle det vara bra gudomligt att gifta sig. Men Gudrun framholl med skarpa for Albin att i sa fall skulle allting ga riktigt rattvist till. Det holl Albin garna med om, for han var en beskedlig karl.

Na, i sinom tid stod Gudrun och Albin hos borgmastaren5 och sa sitt "ja" pa samma gang, for Gudrun hade bestamt att det var orattvist att en av dem skulle fa saga "ja" fore den andra. Albin hade en likadan blombukett i handen som Gudrun.

Nar de kom hem till trerummaren6 som Gudrun hade kvar sedan sitt forra aktenskap visade Gudrun for Albin en lang, lang lista som hon hade gjort upp.

Dar stod bland annat:

"Strykning av l skjorta motsvarar baddning av 2 sangar;

kokning av TV-kaffe motsvarar middagsdisk for 2 personer;

isyning av l knapp motsvarar lagning av l trasig kontakt;

lamning av ev. barn motsvarar tvattning av 2 bajsiga plastblojor;7

snarkning sa motpart vaknar motsvarar ratt for vackt part att forst lasa morgontidningen dagen darpa;

inkop av middagsmat motsvarar dammsugning av vardagsrum och tambur;

fallning av l lakan motsvarar utbarning av avfall till sopnedkast;8

tvattning av l par strumpor motsvarar tomning av askkoppar i hela lagenheten."

Detta och mycket annat stod noga angivet pa Gudruns langa lista.

"Nu ska vi leva efter den har listan, Albin," sa Gudrun,

"for att allting gar rattvist till, det ar aktenskapets A och O."9

"Det ska nog ga bra, for huvudsaken ar ju att man alskar varandra," sa Albin, och sen sa han inget mer, for han ville ju inte prata langre an Gudrun hade gjort.

Sa levde Gudrun och Albin en lang tid tillsammans, at tva potatisar var till middag, drack vardera fyra centiliter konjak till kaffet pa lordagskvallarna och alskade darefter varandra sa rattvist som mojligt i nattens morker.

En dag sa Gudrun:

"Albin, jag tror jag ska ha barn."

"Da ska val jag det ocksa," sa Albin av gammal vana.

Men som ni forstar var det Gudrun ensam som fick barn.

Nu blev det ett fasligt besvar med att fa allting att ga rattvist till. Att Albin tvattade blojor medan Gudrun ammade var ju inget stort problem, men det var sa mycket annat' att gora hela dagarna sa Albin fick ta tjanstledigt fran sitt arbete10 - och det var ju inte mer an ratt, for det hade ju Gudrun ocksa mast gora. Nar barnet skrek pa natten vaknade foraldrarna och tittade pa schemat som satt fastnalat over sangen. Pa udda datum var det Albin som hade hundvakten11 mellan tva och sex, pa jamna datum Gudrun. I manader med 31 dagar delades den sista natten upp sa att Albin tog passet fran tva till fyra och Gudrun fran fyra till sex varannan gang detta intraffade; varannan gang var det tvartom.